Jag vet inte om jag är modig eller dumdristig. Kanske både och. Men jag vet att jag är en multipassionerad person som mår bra att följa min kreativa lust. Jag visste inte riktigt vad jag ville bli, så därför blev jag civilekonom. Jag arbetade som Ekonomiansvarig på ett ganska stort bolag i nästan fyra år, innan jag tillslut kände att om jag inte förändrade min livssituation så skulle den ta knäcken på mig. Jag höll på att bli sjuk. Egentligen inte så mycket på grund av arbetsbelastningen, utan på grund av att jag ljög för mig själv.
Lögnen om att jag brydde mig om ekonomi, rutiner, handlingsplaner och att effektivisera processer, höll ett hårt grepp om mig. Men när jag släppte taget om den och tillät mig själv att känna efter, så var svaret tydligt. Du måste säga upp dig Sara. Jag hade skrivit ett bokmanus, en deckare, som jag hoppades mycket på men som jag ännu inte hade fått något förlagskontrakt på. Jag visste faktiskt ingenting när jag sa upp mig, men känslan i kroppen skrek åt mig att det var rätt. Så jag litade fullt och blint på den känslan med vetskapen att hur det än blev, så var det inte ett alternativ längre att gå tillbaka till det gamla.
Det slutade med att jag fick totalt fem utgivningserbjudanden, och tre månader efter min uppsägning så skrev jag kontrakt med mitt favoritförlag Lind&Co. För mig var det bevis nog på att magkänslan ibland vet saker som hjärnan inte förstår. För mig bevisade det att jag var på helt rätt väg. Vargdräparen är min debutroman, men för mig är den så mycket mer än bara en bok.
Är du en skön person som vill byta några ord? Eller har du kanske en fråga?
Kontakta mig, om du vill.